Målningen nedan är ett sådant undantag.
Mest på grund av motivet.
Snake Rattle 'n' Roll.
Ett spel jag fick på min elfte födelsedag. Roligt koncept. Ät massa små oskyldiga varelser och bli tillräckligt fet så att vågen i slutet av nivån öppnar utgången.
Monster som fötter(se målningen) och dampiga dasslock, som endast kan bekämpas genom att man slickar på dem(det är säkert inga stackars idiotbarn som tagit skada av denna livliga fantasi...).
Sen är spelet i fejkad 3D. Helt underbart!
Tills man kommer till ett ställe där man måste göra omöjliga hopp med exakt tajmade nittiograders-svängar mitt i luften.
Där dör spelglädjen och förvandlar spelet till att vara en orsak till varför handkontrollen kastas hårt i golvet av frustration.
Spelglädjen kom dock tillbaks den dagen då polaren la händerna på en Game Genie.
Säg hej till oändligt antal liv. Underbart. Trots det så var spelet i princip omöjligt att klara.
Näst sista nivån avslutas med ett sånt där omöjligt hopp jag beskrev tidigare. Problemet är dock att misslyckas man med hoppet så dör man. Vilket kan ta en sisådär femtio försök..
Nåja. Ett jäkligt roligt spel trots allt.
Angående målningen så ändrade jag färgen på Rattle(ormen) till lite rödare(istället för att ha samma dassiga färg som foten). Sen snyggade jag till lite pixlar i bakgrunden eftersom de olika sammansatta blocken gör att bakgrunden ser helt trasig ut i normala fall.
Förmodligen den pixelmålning jag är mest nöjd med efter den här Mega Man-målningen.
28timmar tog den att måla.
3 kommentarer:
Fattar att du blev nöjd, riktigt cool var den. Men blir du inte frustrerad, med tanke på tiden, 28 timmar är ju skit mycket.
Tack.
Frustrerad vet jag inte, jag är ju medveten om att det är tidskrävande.
Jag skulle säkert kunna kapa den tiden avsevärt på bekostnad av kvaliteten. Vilket skulle yttra sig i att linjerna blir lite smått buckliga och/eller färgerna ojämna.
Så kan vi ju inte ha det.
Nej självklart inte, det ska ju vara perfekt.
Skicka en kommentar