Like a Boss.

110x110cm. Akryl på sträckt kanvasduk.

Det här är då mitt stoltaste ögonblick som pixelmålare. Det är inte bara min största målning än så länge. Utan det är även min absolut snyggaste.
Ett verk som det tog två år att färdigställa från det att jag påbörjade det. Nu ska det dock sägas att duken stått undangömd/bortglömd ett bra tag då både tid och ork tröt, vilket gjorde att jag prioriterade bort den.

Tanken bakom motivet är enkel. Mega Man 2 är bäst.
Vad är egentligen bäst och häftigast med Mega Man?
För mig är det två saker.

1.Bossarna.
Bossarna gör spelet. Besegra dem och få deras vapen som du kan använda mot nästa boss.

2.Bossrummet.
Bossrummet introducerades i spelserien genom Mega Man 2.
Visserligen hade man fått möta bossarna en gång till redan i första spelet, men det var inte förrän i tvåan som man fick ett rum fullt med teleporter som ledde till valfri bossfight.

Jag kände dock att det skulle bli jäkligt tomt och tråkigt att bara måla rummet med teleportrarna.
Så jag fick idén om att placera varje boss i respektive teleporter.
Något som inte riktigt funkade då jag satt och ritade upp motivet på datorn.
Förmodligen var det för att outlinesen på figurerna hade samma färg som bakgrunden. Det gjorde att mycket av figurerna försvann in i bakgrunden.
Detta löste jag då genom att byta ut bossarnas svarta mot en mörk grå för att skapa lite kontrast och djup i motivet.

Till sist kunde jag inte hålla mig undan från att ta med sista gömda teleportern med Dr Wily.
Signifikativt för hela spelserien är ju denne galne farbror, så givetvis fick även han vara med.

Har du frågor/funderingar/åsikter så se till att lämna en kommentar.