Ärligt talat.
Svenska akademien bär svåra likheter med black metalfans som är mer true än alla andra.
Det finns folk som sitter och bråkar om ett band är för känt eller om ett annat band har släppt för många skivor, eller om de ens har spelat live, eller om bandmedlemmarnas sanna identitet är känd.
Helst ska ett band ha släppt en halvtrasig kassett från ett fyllerep där de bara hade hälften så många strängar som gitarren/basen ska ha.
Ju färre som hört talas om bandet desto mer cred har bandet.
Därför skulle jag vilja vara en fluga på väggen när akademien sitter och ska bräcka varandra med vad de hittat för skit.
18 jävla töffar som sitter och och är självgoda över att de draggat litteraturens avloppskanaler på obskyr skit.
Majoriteten av de aderton sitter där och stoltserar över dessa kejsarens nya kläder.
Samtalen de för i lilla bubblan måste vara det drygaste intelligenssnobberiet som går att krysta ut i denna världen.
Det är nästan så att jag skulle skriva en halv bok med helt oläslig med slumpmässigt utvalda ord. Skriver jag sen under en vidunderlig pseudonym och sen aldrig nånsin gör väsen av mig så kan jag nog hämta ut ett nobelpris om en 40år.
Synd att Gert Fylking är död då, men nån annan som sett hur nakna akademien är kan säkert skrika 'äntligen' i sann Fylking-anda.
Gott så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar