Dååth. Helt ärligt. Vilket namn. Som att danskarna inte redan är förvirrade så ska de sitta och fundera på hur fan uttalar ett dubbel-å. Dubbel-a blir å, så vad fan blir då åå? Suck.
Strax efter åtta kom jag och polaren till pumpehuset, ett ställe jag åkt till en gång innan för att se Raised Fist och Haunted. Den gången satt det en lapp på dörren om att det var inställt.
När vi beställde biljetterna så stod det kl.21.00. Dååth hade redan gått på scen när vi kom in.
Det var ett ganska trevligt band, långt hår och yviga skägg. Dock var det inte alls något att hetsa upp sig över i musikalisk väg.
De var dock bättre än Throwdown som förmodligen är det sämsta bandet jag sett i år.
Så när Unearth stegade upp och började spela så hördes direkt en markant nivåskillnad. Favoritlåten Zombie Autopilot avverkades ganska tidigt.
Chimaira då? Jodå, de levererade.
Det kändes märkligt att se dem headlina nu, när jag såg dem senast så gick de upp före två andra band. Två band som det numera inte finns nåt intresse för alls.
Chimairas setlist för kvällen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar