Häromdagen så kom Igor hem efter sitt äventyr hos Sara.
Så här såg det ut när han skulle resa därifrån.
Igor har varit ganska tystlåten och inte riktigt velat berätta om sin vistelse där.
Tills idag det vill säga.
Eftersom han inte var sitt vanliga pratglada jag så kände jag att jag ville muntra upp honom. Så jag letade fram min gamla målning på hans lillebror IG-88.
Igor var inte imponerad. [målningen i bakgrunden]
Han började högljutt och väldigt upprört berätta för mig att jag var fanimig ingenting jämfört med konstnären som han nyss besökt.
Det fullkomligt sprutade ut ord och meningar ur den lille lönnmördardroiden. Medelst storvulna ord beskrev han fantastisk konst som hon skapat.
Dessutom avslöjade han att hon hade porträtterat honom.
Inte en gång och inte två, utan hela tre gånger och jag skulle knappt kunna föreställa mig hur bra det var.
Särskilt ett, som gick i grönt, var så snyggt att det nästan gjorde ont att titta på.
Vad Igor inte har koll på är att Sara faktiskt lagt upp porträtten på sin blogg HÄR.
[Anledningen till att jag inte lägger upp bilderna här är att ni ska ta er dit och öka hennes besöksstatistik litre.
Nu har jag ju kanske inte så himla många besökare här, men ändå.
Så klicka er dit för att se riktigt bra bilder på dem.]
Jag kände att det nu var dags för mig att visa något för min lille vapendragare.
Igor var mållös.
Hade hon skickat med dem? Wow.
Efter att ha stått och njutit av detta ögongodis en stund så kröp orden ut ur hans lilla mun med en knapp hörbar viskning.
"Tack Sara"
Efter det så la sig Igor tillrätta i soffan och berättade om sin resa och allt han upplevt.
Det fanns en anekdot om en ridtur.
Även berättelser om vänskapsband som knöts fanns.
Det botaniserades bland skivor med.
"Inte dålig musiksmak alls" var hans konstaterande.
"Du är en riktigt reko köttpåse, Sara!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Du borde starta en blogg enbart för Igor. Jag är allvarlig.
Jag har tänkt tanken, men jag vet inte riktigt. Jag har ju redan två bloggar.
Jag är rörd, minst sagt. Ett stort tack både till dig, Slusk, och till Igor för alla vänliga ord! Hubert är för övrigt fortfarande deprimerad och saknar sin vän.
Vill även tillägga att den där pi-målningen är helt suverän!
:)
Stackars Hubert.
Tack!
Jag är fortfarande helt allvarlig. Starta en blogg för Igor. Omgående.
Sluta tjata. Eftersom både du och min moder och inte att förglömma min bästa(enda?) vän framfört dessa krav de senaste dagarna så får jag väl falla till föga. Suck. Det är en jävla massa översättande som ska göras innan jag presenterar skiten dock.
Vilken underbar nyhet! :) Igor förtjänar definitivt en egen blogg.
Skicka en kommentar